Broadway : Next to Normal / Billy Elliot
Jag och Paresh är kanske inte jätteflitiga på att gå och se musikaler på Broadway, och det är ofta man blir påmind av någon som är och hälsar på att man borde gå och se nåt. Men nu har vi i alla fall varit inte en, men två gånger på kort tid och sett två relativt nya föreställningar.
“Next to Normal“ såg vi på min födelsedag efter en middag och drinkar på en New Orleans inspirerad restaurang vid Times Square. Även om jag störde mig på en del saker i föreställningen, så grep den mig något alldeles innerligt och jag grät flera gånger. Den handlar om en kvinnas stora sorg, om tablettmissbruk och terapi, om en son som håller familjen i järngrepp och en dotter som kämpar för att synas och få plats, och den innehåller något i en musikal så ovanligt som en överraskande vändning då handlingen helt plötsligt får ny innebörd.
“Billy Elliot“ hade jag något emot innan vi gick och såg den. Jag vet inte exakt vad, men jag tror att det var en kombination av Elton John, saker som folk sagt efter att de sett den osv. Jag ska säga att andra akten är lite för mycket billig humor för min smak, men första akten är strålande och killen som spelar Billy (tre killar delar på rollen, men kvällen vi såg den spelade Trent Kowalik, som också syns på videon) är helt enastående. Helt makalös! Man blir helt matt över hur mycket talang och mod det måste krävas av en 14-åring för att kunna leverera ett sånt här framträdande. Mycket, mycket imponerande!
Broadway : In the Heights
Vi såg musikalen “In the Heights“ i förra veckan. Kanonbra! Jag hittade inte nån video som riktigt gör den rättvisa, men det är verkligen en grym föreställning. Missa inte!
Broadway : Xanadu / August: Osage County
Magnus har varit hos oss på besök, och det betyder att jag och Paresh blivit äntligen tagit oss till Broadway! Vi kommer inte iväg speciellt ofta för egen maskin. Nu blev vi dessutom bjudna!
Först såg vi "Xanadu" som löst bygger på (och driver med) 80-tals kalkonfilm klassikern med Olivia Newton-John. Helt omotståndlig föreställning med många skratt. Sedan hade ju filmen några helt okej låtar också, som "I'm Alive" och "Xanadu".
Sedan såg vi prisbelönta pjäsen (fem Tony Awards och Pulitzerpriset) "August: Osage County". Många bra skådespelare, skickligt manus och många skratt bland all bedrövelse. Pjäsen handlar om en familj som tvingas konfrontera många hemligheter och tabun. Rekommenderas varmt för er som har chans att se den.
Magnus såg dessutom "Mary Poppins", "Gypsy", "Legally Blonde", och Monte Python's "Spamalot"... På en vecka!
Först såg vi "Xanadu" som löst bygger på (och driver med) 80-tals kalkonfilm klassikern med Olivia Newton-John. Helt omotståndlig föreställning med många skratt. Sedan hade ju filmen några helt okej låtar också, som "I'm Alive" och "Xanadu".
Sedan såg vi prisbelönta pjäsen (fem Tony Awards och Pulitzerpriset) "August: Osage County". Många bra skådespelare, skickligt manus och många skratt bland all bedrövelse. Pjäsen handlar om en familj som tvingas konfrontera många hemligheter och tabun. Rekommenderas varmt för er som har chans att se den.
Magnus såg dessutom "Mary Poppins", "Gypsy", "Legally Blonde", och Monte Python's "Spamalot"... På en vecka!
The Met Opera : Satyagraha
Igårkväll såg vi Philip Glass' opera "Satyagraha" på the Met. Det var första gången jag var där faktiskt, och jag hade tur - det var en kanonupplevelse. Uppsättningen var magnifik. Tyvärr ger nog inte bilderna här rättvisa åt hur grandios scenerierna var. Musiken var vacker, nästan meditativ. Väldigt Philip Glass. Jag kan pendla mellan att älska hans musik och att bli tokig på den, men i det här sammanhanget passade den perfekt.
Operan handlar om Gandhis tid i Sydafrika, och hur han tar beslutet att lägga sin karriär som advokat åt sidan för att kämpa för mänskliga rättigheter. Jag trodde att det var en nyskriven opera, men det stämmer inte. Den är skriven 1980, men detta är en nyuppsättning som fick fantastiska recensioner när den spelade i London. Det var dock USA premiär igår och Philip Glass själv var närvarande...
Dans : Nrityagram Dance Ensemble
I love New York! Igårkväll såg vi Nrityagram Dance Ensemble på Joyce. De dansar Odissi, en tvåtusenårig danstradition från Paresh's hemstat Orissa. Jag blev så imponerad. Vilken extrem precision, scennärvaro och styrka dessa fem kvinnliga dansare besitter. Och då ska ni veta att det var urpremiär för ett nytt stycke beställt av Joyce. Underbart. Här kan ni se ett illa filmat stycke från någon annan föreställning med ensemblen.
